Då var semestern slut.
Efter nästan en hel månad ledigt är det nu dags att kliva tillbaka in i vardagen igen. Det känns lite märkligt faktiskt. Under semestern har jobbet varit ganska långt borta ur tankarna och dagarna har istället fyllts med sådant som jag faktiskt haft lust att göra. Knivar, skog, bushcraft, små projekt, äventyr och en hel del annat. Det har varit precis den där pausen som man behöver ibland.
I vanliga fall känns det som att arbetet fortsätter, men i lugnare tempo. Men i år har jag faktiskt varit ledig på riktigt. Det var länge sedan det var på det sättet. Men det har varit en skön tid med mycket roligt.
Men någonstans där bakom alltihop har jobbet fortsatt precis som vanligt. Det blev ganska tydligt när jag öppnade mailen igen. Hundratals mail.
Ärenden som väntar. Frågor som behöver besvaras. Saker som har hänt medan jag varit borta och som nu plötsligt landar på mitt bord. Det är nästan lite fascinerande hur snabbt en månads frånvaro kan förvandlas till en ganska rejäl hög med saker som behöver tas om hand.
Det är väl egentligen inget konstigt. Jobbet stannar ju inte bara för att jag gör det. Folk fortsätter skicka mail, projekt fortsätter röra på sig, problem dyker upp och beslut behöver fattas. Jag visste naturligtvis att det skulle finnas en hel del att ta tag i när jag kom tillbaka, men det är ändå en viss skillnad mellan att tänka “det blir nog en del att göra” och att faktiskt sitta där framför inkorgen och se siffran framför sig.
Eftersom jag normalt sett brukar “arbets-semestra” så brukar jag ändå hålla ärenden på ett minimum efter semestern. Men nu är det en ordentlig hög framför mig.
Så jag tänker att de närmaste dagarna nog kommer att bli lite speciella.
Jag känner redan nu att det förmodligen inte kommer att finnas riktigt samma energi kvar när jag kommer hem från jobbet. Efter en hel dag med mail, möten, ärenden och allt annat som hör vardagen till är det inte säkert att det första jag känner för är att sätta mig framför datorn igen och skriva ett blogginlägg.
Och det är faktiskt helt okej.
Jag har ju haft en ganska intensiv period här på bloggen under en längre tid och det har blivit många inlägg. Jag har testat knivar, skrivit om bushcraft, experimenterat med Victorinox, fått hem nya knivar och försökt hålla bloggen levande varje dag. Det är roligt, men bloggen ska fortfarande vara något jag gör för att jag tycker att det är kul.
Jag vill inte att den ska kännas som ytterligare ett jobb.
Därför tänker jag att det kanske blir lite lugnare här under några dagar. Det kanske kommer kortare inlägg. Jag får helt enkelt se hur mycket ork jag har när arbetsdagen är slut.
Samtidigt känner jag mig ganska sugen på att komma igång igen. Det är något speciellt med att ha varit borta ett tag och sedan komma tillbaka till alla sina vanliga saker. Jag har dessutom en hel del idéer som ligger och väntar. Några knivar ska fortsätta testas, andra saker ska få komma ut i skogen och jag har redan börjat fundera på vad nästa projekt kan bli.
Det är nog bara huvudet som behöver ställa om lite.
Första dagarna efter semestern brukar vara lite som att starta en gammal dieselmotor på vintern. Det går, men man får ge den lite tid innan den går riktigt rent.
Och just nu är det nog ungefär där jag befinner mig.
Jag ska försöka beta av allt som ligger och väntar på jobbet, få ordning på inkorgen och komma tillbaka in i rutinerna igen. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan vardagen känns normal och jag återigen kan komma hem från jobbet och faktiskt känna att “nu vill jag skriva lite”.
Men tills dess får ni nog ha lite tålamod med mig.
Bloggen försvinner ingenstans. Jag har fortfarande massor av saker jag vill skriva om och ännu fler saker jag vill testa. Det är bara det där lilla problemet att dygnet fortfarande envisas med att bara ha 24 timmar.
Ha en jättebra dag så hörs vi snart igen.
Lämna ett svar