Victorinox Veckan… Det låter kanske inte som något speciellt. Det är det kanske inte heller, men det är ett experiment jag har velat göra länge. Ibland fastnar man i gamla hjulspår utan att ens tänka på det och det förhindrar samtidigt att man hittar det bästa sättet att göra något på.
Jag packar alltid en bushcraftkniv när jag ska ut i skogen. Det känns naturligt. En rejäl kniv med full tånge, ett bekvämt handtag och ett blad som klarar i princip allt jag utsätter den för. Samtidigt ligger det alltid en Victorinox i fickan eller väskan också, kanske flera. Dom används till de små sysslorna, medan bushcraftkniven får ta hand om det “riktiga” arbetet.
Men hur mycket av det är egentligen vana? Det är den frågan som födde idén till Victorinox Veckan.
Under en period nu i augusti kommer jag att lämna bushcraftknivarna hemma. Ingen yxa, ingen såg och inget annat verktyg. Det enda jag kommer att ta med mig är en Victorinox Swiss Army Knife.
Men inte vilken modell som helst, förstås. Jag har valt ut fem modeller som jag tycker representerar olika styrkor inom Victorinox sortiment.
- Outrider
- Huntsman
- Spirit X
- Ranger Grip 79
- Farmer X
Samtliga kommer att få följa med ut, en modell i taget. Var och en kommer att ställas inför exakt samma uppgifter för att göra jämförelsen så rättvis som möjligt.
Jag tänker att dom olika modellerna inte kommer att erbjuda någon dramatisk skillnad, men anledningen att jag valt just dessa är att dom klassas lite som “outdoorsy” modeller enligt min ringa mening.
Spirit X är troligen den mest robusta konstruktionen, medan Outrider och Ranger Grip 79 är mer kniv-fokuserade verktyg med låsbara funktioner. Huntsman och Farmer X är båda riktigt trevliga modeller med unika funktioner jämfört med dom andra. Huntsman med väldigt många funktioner på liten yta, Farmer X med robusta och praktiska funktioner lämpliga för hårdare arbete.
Alla presterar ju förstås väldigt bra som EDC verktyg. Men nu handlar det inte om att sitta hemma vid köksbordet, öppna paket eller skruva åt en lös skruv. Nej, de kommer att få arbeta på riktigt. Precis som mina bushcraft knivar alltid får göra.
Varje modell ska användas för att förbereda mat, göra upp eld, tälja, skapa något användbart till lägret och inte minst processa ved. Just veden tror jag blir den största utmaningen. Att få fram användbart bränsle utan en yxa eller en kraftig fastbladskniv kommer att kräva både tålamod och kreativitet.
Jag misstänker att vissa modeller kommer att överraska mig.
Kanske visar det sig att den lilla sågen är viktigare än jag tidigare trott. Kanske blir saxen ovärderlig. Eller så upptäcker jag att en större modell med låsbart blad ger betydligt fler möjligheter än en traditionell Swiss Army Knife.
Men experimentet slutar inte där.
När Victorinox Veckan är över tänker jag göra precis tvärtom. För då blir det Bushcraftveckan istället. Då lämnas alla Victorinox hemma och jag kommer enbart att bära en enda bushcraftkniv. Ingen finkniv, ingen sax, ingen konservöppnare, ingen korkskruv, ingen träsåg och inga andra små verktyg. Bara en kniv.
Först då tycker jag att jämförelsen blir rättvis.
Det är lätt att säga att en bushcraftkniv är överlägsen eftersom den är kraftigare. Det är lika lätt att hävda att en Victorinox är oslagbar eftersom den innehåller så många funktioner. Men när båda får klara sig helt på egen hand blir styrkorna och svagheterna betydligt tydligare.
Jag vill dock understryka att det egentligen inte är en tävling mellan två knivar. Det är ett experiment för att undersöka två helt olika filosofier. Den ena bygger på styrka, enkelhet och robusthet. Den andra bygger på mångsidighet, smarta lösningar och att alltid ha rätt verktyg för små uppgifter.
Jag har faktiskt ingen aning om vilken som kommer att passa mig bäst när båda tvingas stå på egna ben. Tillsammans är dom oslagbara, men är dom hopplösa utan varandra?
Kommer jag att sakna den robusta känslan hos en full tånge kniv när veden ska delas och täljningen blir lite grövre? Eller kommer jag i stället att sakna Victorinox alla små verktyg när jag senare bara har en enda kniv att förlita mig på?
Jag vet faktiskt inte svaret, vilket förstås är anledningen att jag vill göra det här. Ibland är det först när man tar bort det man alltid har med sig som man inser vad man faktiskt använder, och vad som mest har blivit en vana.
Jag hoppas att ni vill följa med på den här resan. Jag tror att den kommer att bli både lärorik, frustrerande och förhoppningsvis ganska underhållande. Vem vet, kanske kommer den till och med att förändra hur jag packar inför framtida turer och hur denna blogg utvecklas i framtiden?
Ha en jättebra dag så hörs vi snart igen.


Lämna ett svar