Spyderco Manix 2 Salt LW – 6 månader senare!

En kniv som hamnat lite i bakgrunden den senaste tiden är min Spyderco Manix 2 Salt LightWeight. Den gula superfällkniven som är otroligt bra designad och en klar uppgradering av min “graal-kniv”.

Jag tänkte att det var dags för en återblick för alla er som funderat vad som hände sen.

Det har nu gått drygt sex månader sedan jag publicerade min omfattande genomgång av Spyderco Manix 2 Salt LW i CPM MagnaCut. Som du kanske redan känner till så är det när nyhetens behag har lagt sig och vardagen tar vid visar sig en knivs sanna karaktär. Håller förstaplatsen i samlingen i sig, eller har kniven börjat hamna på hyllan?

Svaret är kort och gott att den används lika mycket nu som när den var helt ny, potentiellt mer. Det var länge sedan genren “fällknivar” eller “EDC knivar” fick tillskott nu, och mycket beror faktiskt på denna kniv.

Jag har inte haft någon som helst anledning att köpa någon ny, då jag anser att detta troligen är den mest perfekta EDC kniven som någonsin tillverkats. I alla fall om man ser till rena knivar och inte multiverktyg.

Låt oss titta lite närmare på varför det är så.

Nära noll vikt – alltid i fickan 
Den största anledningen till att kniven blivit en så pass permanent del av min vardag är vikt/storlek-förhållandet. Med sina 85 gram märks den knappt av. Det gör att tröskeln för att ta med den är obefintlig. Den åker med i fickan av bara farten och trots sin rätt så stora (men perfekta) storlek så känns den aldrig klumpig eller i vägen för vardagens sysslor.

Visst, den tar upp sin beskärda del i en ficka, men å andra sidan så är den otroligt rejäl och går att använda till sysslor där större knivar hade varit fördelaktigt att ha istället för en liten modell.

Köket och matberedning som paraddisciplin 
I praktiken har kniven hittat sin absoluta styrka vid matberedning och sysslor där hygienskraven är höga. Den används flitigt till allt från vardaglig matprepp till att processa kött och hantera råvaror i köket.

Här lyser kombinationen av CPM MagnaCut, den öppna konstruktionen och kulmekanismen som starkast. Syror från mat, fukt och köttsaft påverkar inte stålet alls, och att spola rent kniven ordentligt under rinnande varmt vatten med lite diskmedel går på tio sekunder. Du behöver aldrig fundera på om det står fukt kvar i mekanismen eller om bladet tar skada.

EDC framför skogsbruk
När jag gjorde det första testet pressade jag kniven genom mina standardmoment för att se var gränserna gick. Det är en väldigt robust konstruktion men jag använder den inte för skogen eller tyngre utomhusuppgifter. Inte för att den inte skulle klara det, det vet jag att den gör med råge.

Anledningen är mer för att den fungerar så extremt bra i sin roll som renodlad EDC-kniv. Till skogen tar jag hellre dedikerade verktyg, medan Manix 2 Salt LW får glänsa i vardagen.

Stålet efter ett halvårs bruk
CPM MagnaCut fortsätter att imponera. Underhållet har varit minimalt. Några drag på läderstroppen då och då har varit tillräckligt för att hålla eggen i absolut toppskick. Bladet visar inte minsta antydan till fläckar, mikro-chipping eller yt påverkan.

Jag förväntar mig förstås ingenting mindre från denna kniv, men det är kanske viktigt att nämna det då jag använder den för rätt så mycket uppgifter där korrosion annars hade varit ett bekymmer.

Till skillnad från många knivar där jag brukar stanna upp och fundera en sekund, så har Manix 2 Salt LW varit en kniv som jag inte behövt bry mig om överhuvudtaget. Vilket är otroligt skönt.

Slutligen
Sex månader senare råder det ingen tvekan: Manix 2 Salt LW är en av de mest kompletta, praktiska och lättskötta EDC-fällknivar som går att äga. Den låga vikten gör att den alltid följer med, och den överlägsna rengörbarheten (är det ett ord?!) gör den till min absoluta favorit i vardagen.

Ångrar jag min investering? Nej, absolut inte. Den har varit helt fantastisk och jag skulle utan tvekan göra samma investering igen om det skulle behövas.

Jag vill samtidigt påminna alla om att Manix 2 är, enligt min mening, en av världens mest väldesignade fällknivar. Den kanske inte passar alla, men det är en design som är helt perfekt för mig och storleken passar mina händer till 100%.

Redan från första gången, när jag höll i min första Manix 2, så visste jag att det inte blir mycket bättre än så här. Under alla år som jag använt modellen (jag har många) så har jag inte lyckats hitta en annan fällkniv som är bättre designad. Så jag tror jag hade rätt.

Att investera i Salt LW versionen var en “no-brainer”, eftersom jag visste exakt vad jag skulle få. En super-fällkniv i ännu bättre stål. Jag är därför inte alls förvånad över att den visat sig vara den ultimata EDC kniven för mig och en av mina högst värderade knivar överlag.

Om du får chansen, köp en. Men du kommer troligen inte att hitta en till salu på väldigt lång tid. För mig så tog det otroligt länge att knipa ett exemplar (nästan ett år) och jag kan tänka mig att marknaden inte är mättad ännu. Många väntar nog på att få lägga händerna på sitt eget exemplar fortfarande.

Om du är intresserad av denna kniv och lyckas hitta en, passa på. Med tanke på hur USAs skatter och avgifter fluxerar så dröjer det nog inte länge innan den överhuvudtaget inte går att få tag på längre, eller att den ökar 200% i pris på grund av riskerna runt importen.

Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.