När man till slut inser att rätt verktyg faktiskt spelar roll

Jag har en tendens att testa mig fram när det gäller prylar. Ibland hittar man något som fungerar över förväntan, ibland inser man att man har lagt pengar på något som mest ser bra ut på bild.

Min senaste erfarenhet hamnar tyvärr i den sistnämnda kategorin.

För några dagar sedan åkte jag till Luleå för att köpa en ny hårklippare. Det kanske inte låter som det mest spännande inköpet för någon som vanligtvis skriver om knivar, ficklampor och annan utrustning, men även en självutnämnd prylnörd behöver hålla ordning på frisyren. Framför allt när man har blivit familjens egen frisör och förväntas leverera någorlunda professionella resultat utan att någon behöver boka tid eller lämna hemmet.

Min tidigare maskin var en Remington Heritage, en hårklippare som jag tyckte såg riktigt trevlig ut när jag köpte den. Tyvärr visade det sig att det var betydligt mer Heritage än prestanda över den. Den såg helt enkelt bättre ut än den fungerade, och efter att ha kämpat med den ett tag fick jag till slut nog. Det är en sak att en produkt har några mindre brister, men när den inte klarar av sitt huvudsakliga jobb börjar man fundera på om man verkligen har valt rätt.

Därför gick jag tillbaka till ett märke som jag har använt tidigare och som jag har betydligt bättre erfarenheter av, nämligen Philips. Den här gången blev det en Philips Series 9000 HC9722. Det är kanske inte marknadens dyraste hårklippare, men efter att ha förbrukat ett antal maskiner genom åren har jag börjat inse att det inte alltid är den dyraste lösningen som blir billigast i längden.

Från självfrisör till hela familjens frisör

När jag bara klippte mitt eget hår var kraven ganska enkla. Maskinen skulle fungera någorlunda bra, hålla en rimlig tid och hjälpa mig att slippa besöka en frisör. Jag behövde inte så mycket mer än så. Om det tog lite längre tid eller om jag fick gå över samma område några extra gånger var det inte hela världen. Det var trots allt bara mitt eget hår och mitt eget tålamod som sattes på prov.

Men saker förändras. Numera är jag inte bara min egen frisör, utan även resten av familjens. Då blir situationen lite annorlunda, särskilt eftersom vi har hår som skiljer sig ganska ordentligt åt.

Mitt eget hår är flygigt och lätt, vilket kanske låter enkelt att hantera. Samtidigt vill man att maskinen ska klippa jämnt och effektivt utan att man behöver gå över samma ställe gång på gång. Min äldsta son har däremot tjockt och tungt hår som ställer betydligt högre krav på både motorn och skärsystemet. Min yngsta har virvlar åt alla möjliga håll, vilket gör att man ibland behöver arbeta lite mer metodiskt för att få ett jämnt resultat.

Det innebär att en hårklippare som fungerar hyggligt på en person inte nödvändigtvis fungerar lika bra på nästa. När man ska klippa flera olika hårtyper blir det plötsligt tydligt hur mycket maskinens kapacitet faktiskt betyder.

Det var precis här min Remington började visa sina begränsningar. Den var för långsam för att klippa mitt hår effektivt och upplevdes som för svag när jag skulle ta mig igenom tjockare hår. Det blev mer arbete än vad jag tycker att det ska behöva vara, och när man klipper flera personer i samma familj blir sådant snabbt irriterande.

Snygg förpackning är inte samma sak som bra prestanda

Jag ska inte påstå att Remington Heritage är dålig för precis alla användare. Det finns säkert personer som är nöjda med den, och behoven varierar förstås. Men för vår familj fungerade den helt enkelt inte särskilt bra.

Det är också en påminnelse om att produkter kan vara väldigt tilltalande när man tittar på dem i butiken. Design, materialval och en snygg förpackning kan ge ett rejält kvalitetsintryck, men det är först när man börjar använda produkten som man märker om den faktiskt lever upp till förväntningarna.

Jag har gjort samma upptäckt inom flera andra områden. En kniv kan ha fantastiska specifikationer men fungera mediokert i handen. En ficklampa kan ha imponerande siffror på kartongen men vara mindre användbar i verkligheten. Och en hårklippare kan se ut som något hämtat från en gammal barberarsalong, men ändå få kämpa med sådant som den borde klara utan problem.

Det är lätt att lockas av hur en produkt presenteras. Det svåra är att veta hur den fungerar när den väl hamnar i ens händer.

Philips, tillbaka till något bekant

Den här gången valde jag alltså Philips Series 9000. Jag har haft Philips-hårklippare tidigare och har överlag haft bättre erfarenheter av dem. Därför kändes det naturligt att återvända till ett märke som jag redan vet har fungerat för mig.

En av de saker som lockade med den här modellen är möjligheten att justera klipplängden på ett enkelt sätt. Istället för att behöva byta mellan en massa olika avståndskammar kan man välja önskad längd i ett större område, direkt på maskinen. Klipplängden kan ställas från 3 till 28 millimeter med millimetersteg, vilket ger betydligt större flexibilitet än att vara låst till ett fåtal fasta längder.

Det kanske låter som en liten detalj, men när man klipper flera personer med olika önskemål blir sådant snabbt värdefullt. Ibland vill man bara korta ned håret lite, ibland behöver man ta mer och ibland vill man kunna justera längden för att få övergångarna att se bättre ut.

Att kunna välja längden direkt på maskinen känns därför som en praktisk lösning. Mindre letande efter rätt kam, färre delar att hålla reda på och förhoppningsvis ett smidigare arbetsflöde. Det är precis den typen av funktion som jag uppskattar, eftersom den faktiskt kan göra skillnad i vardagen.

Sedan återstår förstås den viktigaste frågan: hur bra klipper den?

Förväntningar är en sak, verkligheten en annan

Jag har faktiskt inte hunnit klippa någon med den nya maskinen ännu. Jag har packat upp den, monterat ihop det som behövdes och satt den på laddning inför kommande klippningar. Det innebär att jag i dagsläget inte kan säga hur den presterar i praktiken, och jag tänker inte heller låtsas att jag kan det.

Det jag kan säga är att jag har valt den utifrån mina tidigare erfarenheter av Philips och de funktioner som verkar passa våra behov. Förhoppningen är att den ska vara tillräckligt snabb och stark för att hantera både mitt lättare hår och sonens betydligt tjockare kalufs, samtidigt som den ger mig bättre kontroll över klipplängden.

Jag vill också se hur den fungerar när det gäller virvlar och områden där håret växer åt olika håll. Där märks det ofta ganska snabbt om maskinen arbetar effektivt eller om man behöver kämpa sig igenom klippningen med tålamod, upprepade drag och en hel del svordomar.

När jag har hunnit använda den nya maskinen vid några riktiga klippningar kommer jag därför att återkomma med ett mer ordentligt produkttest. Då kan jag berätta hur den fungerar på olika hårtyper, hur smidig längdjusteringen är i praktiken och om den faktiskt lever upp till mina förväntningar.

För just nu har jag egentligen bara köpt en ny hårklippare. Om jag har köpt rätt hårklippare kommer att visa sig rätt så omgående när arbetet sätter igång.

Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.