Jag vet inte hur många pannlampor och ficklampor jag har samlat på mig genom åren, men det börjar bli en hel del. Vissa används regelbundet, andra ligger mest och samlar damm. Många har nog kommit till den punkt där återvinningen börjar kännas som ett rimligt nästa steg, men precis som ett gammalt kärt plagg så hänger dom med ett tag till.
Just genren pannlampa har följt med mig genom större delen av arbetslivet. Under åren i entreprenadbranschen var den ett självklart verktyg, precis som när jag senare arbetade åt Trafikverket och PEAB. Nu när jag jobbar med IT har den fortfarande en given plats i utrustningen. Det spelar ingen roll om jag arbetar med teknik inomhus eller rotar med något ute i mörkret på ett projektområde, det är svårt att överskatta värdet av att kunna se vad man gör samtidigt som man har båda händerna fria.
Det mest spännande är att jag ofta har nytta av lampor även sommartid när solen står högt på himlen. Vår utrustning befinner sig nämligen oftast i en mörk och kall källare, vilket förstås gör att man ofta även behöver extra belysning för att se vad man gör.
Vanliga ficklampor har förstås också sin charm, men när det handlar om praktiskt arbete är pannlampan svårslagen.
Det största problemet jag egentligen har är att tekniken har sprungit ifrån delar av min samling. När jag tittar på några av mina äldre modeller känns det nästan som att jag driver ett litet museum över belysningens utveckling. De fungerar fortfarande, men det har hänt otroligt mycket på den senaste tiden. Betydligt mer än att tillverkarna har stoppat in starkare lysdioder i mindre lamphus och lyckats få ut mer lumen än förut.
Detta blev extra tydligt när jag köpte min nya Fenix HM75R SUPERRAPTOR 3S med Power Extender Kit. Först tänkte jag förstås mest på ljuset, batteritiden och hur lampan skulle fungera ute i skogen. Men ju mer jag tittar på konstruktionen, desto mer intresserad blir jag av det som inte syns. Det som egentligen gör att lampan överhuvudtaget fungerar så bra som den faktiskt gör.
En modern pannlampa är betydligt mer än en lysdiod och ett batteri. Den är ett litet tekniskt system där elektronik, värmehantering och energiförsörjning måste samverka för att allt ska fungera som det är tänkt. Mängder av sensorer och olika komponenter pratar med varandra, precis som i en modern bil.
Den tekniska utvecklingen har gjort att en pannlampa, som man kan tycka är en rätt så simpel sak, faktiskt är en väldigt komplex sak. Beroende på av vem man köper den förstås. Vissa tillverkare är kvar i “stenåldern” och det blir förstås en fallgrop för den som inte läst på eller nördat ned sig i ämnet lika mycket.
Det har nog inte undgått så många att en pannlampa av idag presterar väldigt mycket bättre än vad dom gjorde förut, trots att dom ser nästan likadana ut på utsidan. Om man börjar tänka närmare på det så blir det förstås uppenbart att tekniken gått framåt.
När mörkret och kylan samarbetar
Här uppe i norr och på hösten/vintern behöver man inte leta särskilt länge efter tillfällen att testa pannlampor. Mörkret kommer tidigt, och när temperaturen sjunker får batterierna dessutom bekänna färg. En sak som många inte behöver fundera på speciellt mycket om man bor på varmare breddgrader, men det är en sak att använda en lampa hemma i rumstemperatur. Det är något helt annat att vara ute i skogen eller på arbete i fält här uppe.
När det är ordentligt kallt, vinden ligger på och man fortfarande har en bra bit kvar innan man är hemma igen spelar det mindre roll hur imponerande siffrorna på förpackningen ser ut. Man måste kunna lita på att lampan fortsätter fungera när förhållandena blir sämre. Det är också där som agnarna skiljs från vetet, om man säger så. Många tillverkare försöker imponera med höga siffror, men när “the shit hits the fan”, då är det inte många lampor som klarar av vad de lovar.
Det som sålde mig på Fenix HM75R SUPERRAPTOR 3S var att den kommer med ett Power Extender Kit. Något som kanske inte låter speciellt intressant eller avancerat till att börja med. Det är ju trots allt bara ett externt powerpack, inget att bli upphetsad över, eller?
När man börjar titta närmare så blir det dock intressant. Lampan använder ett internt 18650-batteri på 3500 mAh, medan den externa batterienheten har ett större 21700-batteri på 5000 mAh. Förutom att ge tillgång till mer energi finns det en extremt genomtänkt funktion i hur systemet hanterar strömförsörjningen. Låt mig förklara.
Det intelligenta systemet
Som du säkert redan känner till så kan batterier få svårare att leverera energi vid kyla, men dessutom ta emot laddning. Alla som tittat närmare på en elbil vet vad kyla gör med batterier, och pannlampor är faktiskt inget undantag till denna “regel”. Saken är den att även om batteriet är kallt och inte tar emot laddning speciellt bra, så kan det heller inte leverera den energi som behövs för en pannlampa med hög effekt. Den moderna pannlampan kräver faktiskt rätt så mycket för att kunna lysa som den gör.
Det hela mynnar ut i att batteriet drar ner på ljusstyrkan och begränsar lampan ordentligt. Saker man inte vill uppleva mitt ute i skogen när det inte finns någon annan ljuskälla att förlita sig på.
Med den externa batterienheten som Fenix utvecklat så sker det många saker som en användare kanske inte ens behöver veta om. Systemet kan nämligen försörja lampan från den externa strömkällan direkt, i stället för att vara beroende av att det interna batteriet laddas först. Det gör lösningen intressant för oss som faktiskt använder utrustningen utomhus under nordiska förhållanden.
Istället för att ha ett externt batteripack som desperat försöker ladda ett annat batteri som inte vill ta emot laddning, så hoppar man över att ladda och ger ström direkt till lampan. Energibesparingen är betydande och effekten blir på topp hela tiden. Det externa batteriet går att använda antingen på pannlampans pannband, eller med en förlängningssladd så kan man ha packet i fickan eller någonstans där den får värme och slipper utsättas för kylan direkt.
När du köper en Superraptor med power extender-kit så får du med en kort kabel och en lång kabel, så du behöver inte investera ytterligare för att skydda batteriet. Kontakterna låser fast i varandra, så du behöver inte heller vara orolig att de glider isär och lämnar dig i mörkret, även om du behöver röra på dig mycket.
Du måste hålla med om att det här är en helt annan typ av produktutveckling än att bara försöka pressa fram ytterligare några hundra lumen. Här har någon funderat över vad som händer när lampan lämnar testbänken och hamnar i verkligheten. Närmare bestämt verkligheten i norra Finland. Fenix HM75R SUPERRAPTOR 3S är nämligen utvecklad för extrema väderförhållanden i just Finland. Testad under flera år för att möta kraven från äventyrare och fjällvandrare.
Även om det låter som ett marknadsföringstrick, vilket det säkert i mycket är, så kvarstår faktumet att Fenix faktiskt tänkt till lite mer än betydligt många andra tillverkare. Dom har gjort förändringar som faktiskt, i alla fall teoretiskt, är rätt så unika och praktiska för oss här uppe i norr.
Den externa enheten kan dessutom fungera som snabbladdande powerbank för kompatibla USB-C-enheter. Det innebär att samma batteripaket kan bidra med både belysning och extra ström till annan utrustning vid nödfall.
Jag tycker att det är ganska trevligt när en pryl lyckas vara användbar på fler sätt än det mest uppenbara.
Varför lyser inte lampan alltid för fullt?
En av de saker som lätt försvinner i diskussioner om pannlampor är skillnaden mellan maximal ljusstyrka och användbar prestanda över tid.
Det är förhållandevis enkelt att imponera med en lampa som lyser otroligt starkt under en kort stund. Hur många gånger har man inte sett lampor som presterar 4000+ lumen och lyser upp en fotbollsplan, men verkligheten kommer snabbt ikapp när man inser att lampan bara klarar denna effekt i ungefär 10 sekunder innan den ger upp och rampar ned effekten. Den verkliga utmaningen i moderna pannlampor är nämligen att hantera värmen, batteriförbrukningen och komponenternas begränsningar, de måste också göra det utan att användaren behöver ingripa.
Det borde vara uppenbart för alla att en kraftfull lysdiod utvecklar extremt mycket värme när den arbetar. Min Armytek C2 Wizard Pro Max går att göra upp eld med. Titta på denna korta film så får du se ett exempel på hög värmeutveckling.
Ju högre effekt, desto mer värme och desto större blir utmaningen att transportera bort den värmen. Elektroniken måste därför hålla koll på temperaturen och reglera effekten när det behövs.
Om lampan blir för varm måste förstås ljusstyrkan sänkas. När temperaturen sedan sjunker kan effekten åter öka, beroende på hur styrsystemet är konstruerat. Lampor märkta med 4000 lumen klarar ofta ungefär den effekten, men går efter några sekunder ned till kanske 800 lumen, för att inte överhettas. En dåligt konstruerad lampa kan kanske inte ens hålla 800 lumen utan att värmen ökar, så då rampas effekten ned ytterligare.
Det här kan förstås vara frustrerande om man står ute i mörkret med sin 4000 lumen lampa och vill ha maximalt ljus, men efter 2-3 minuter så har man 400 lumen eftersom elektroniken håller på att kokas. En mycket stor del av utvecklingen av en bra pannlampa är därför att få den kraftfull, men även att fungera på ett tillförlitligt sätt under lång tid. Utan extremt genomtänkt värmehantering riskerar man att utsätta både elektronik och batteri för onödiga påfrestningar och livstiden på lampan blir förstås lidande.
Jag, och säkert du också, föredrar en lampa som klarar av att hantera sin egen prestanda framför en som bara är imponerande under de första sekunderna.
När jag går i skogen vill jag kunna lita på belysningen. Jag vill inte behöva fundera över om lampan snart blir för varm, om batteriet håller eller om hela konstruktionen har prioriterat snygga specifikationer framför praktisk användning.
Det är här skillnaden mellan olika tillverkare blir pinsamt tydlig. Att konstruera en lampa som kan leverera hög effekt är en sak. Att få den att hantera effekten på ett genomtänkt sätt är en betydligt större utmaning. En utmaning som väldigt få bemästrar.
Mina gamla lampor börjar kännas gamla
När jag tittar på min samling av pannlampor med det här i bakhuvudet blir skillnaderna ganska tydliga. Många äldre lampor fungerar fortfarande utmärkt, och det finns ingen anledning att kasta bort fungerande utrustning bara för att något nytt har lanserats. Men jag har börjat titta på dem på ett annat sätt.
Tidigare handlade jämförelsen framför allt om ljusstyrka, räckvidd, batteritid och ergonomi. Det gör den fortfarande, men nu tittar jag också på hur elektroniken hanterar värme, hur batterisystemet fungerar och vilka lösningar tillverkaren har byggt in för att lampan ska fortsätta fungera när förhållandena förändras.
Det är inte längre dom 4000 lumen i reklamen som lockar, det är effektkurvan efter att lampan varit igång i 1 timme eller mer. Vad är effekten egentligen? Hur lång batteritid har den i normalt läge, inte i extremt ECO-sparläge, eftersom jag ändå aldrig kommer att använda det läget i verkligheten.
Det är betydligt mer spännande och svårt att hitta en värdig utmanare på detta sätt än att bara jaga högre lumen. Det är nog det som också ger mest konsekvenser för samlingen. Några av mina äldre modeller börjar kännas som om de kommer från en helt annan teknisk tidsålder. De är inte värdelösa, men vissa kanske borde få gå i pension med värdighet.
Sedan ska vi vara ärliga. Jag behöver egentligen inte ännu en pannlampa. Jag har sagt det förut och kommer förmodligen att säga det igen, antagligen samtidigt som jag packar upp nästa kartong med belysning. Men när en tillverkare kombinerar en så kraftfull belysning med ett genomtänkt system för strömförsörjning och temperaturhantering är det svårt för en teknikintresserad person att inte bli nyfiken.
Det är ju inte bara ljuset jag vill undersöka. Det är hela systemet bakom.
Nästa gång jag står ute i skogen med min SUPERRAPTOR på huvudet kommer jag förmodligen att göra precis som vanligt. Jag trycker på knappen, lyser upp stigen och håller ett öga på vad Ludde hittar på i mörkret.
Men jag kommer också att tänka på hur mycket teknik som faktiskt ryms i den där lampan. Kanske är det just det som gör moderna pannlampor så intressanta. De har blivit så bra på att dölja sin egen komplexitet att vi nästan glömmer hur avancerade de egentligen är.
Nu återstår bara att se hur många av mina gamla lampor som får stanna kvar i samlingen. Jag misstänker att svaret blir ungefär detsamma som vanligt, alldeles för många.
Jag återkommer förstås med en test på Fenix HM75R SUPERRAPTOR 3S så fort jag testat den lite mer. Även jämförelser med mina andra pannlampor kommer. Jag har även planerat att köpa en luxmätare för att kunna testa lamporna mer vetenskapligt och presentera riktiga siffror för alla mina läsare. Kanske skapa ett nytt och standardiserat test även för lampor och inte bara för knivar.
Tycker du det låter som en bra idé? Kommentera eller skicka ett mail så att jag vet om det är något som skulle vara intressant.
Ha en jättebra dag så hörs vi snart igen!
Lämna en kommentar