Jag har fått in flera läsarfrågor den senaste tiden som berör “vilken kniv är den bästa”. Vilket är en omöjlig fråga att svara på, egentligen. I alla fall rent praktiskt och om vi inte ska bli filosofiska och säga “den du har med dig”.
Jag blev dock inspirerad att skriva ett inlägg om vilka knivar jag anser vara bäst för olika moment som jag testar dem i. Detta gör förstås att min lista begränsas till knivar jag verkligen testat, på riktigt. Inte knivar jag sett bilder på och tycker ser coola ut. Du skulle troligen bli förvånad om du visste hur många som gör precis på det sättet.
Jag vet att det här förmodligen är en av de svåraste artiklarna jag kan skriva. Inte för att det är ont om knivar att välja mellan, utan snarare för att det finns så otroligt många bra knivar som är bra på helt olika saker.
Under åren har jag hunnit använda ganska många olika bushcraftknivar, så det är just dessa vi ska fokusera på i detta inlägg. Vissa har varit fantastiska på att tälja, andra har nästan känts som små yxor när det varit dags att hugga ved och några har varit förvånansvärt bra när det kommit till matlagning. Sedan finns det de där knivarna som egentligen inte är bäst på någonting, men som är bra på nästan allt. Dessa brukar ofta bli mina favoriter i slutänden, trots att dom inte är bäst på något, egentligen.
Men vad händer egentligen när man slutar fråga vilken kniv som är bäst och istället frågar vilken kniv som är bäst på en viss uppgift? Vilken kniv tar du med dig när du vet att du ska utföra en specifik syssla? Låt oss titta närmare på detta.
En viktig sak jag ska nämna innan vi börjar är att jag enbart tittar på bushcraftknivar i den här listan. Det betyder att jag inte plockar in rena köksknivar när vi pratar matberedning, machetes när vi pratar huggning eller andra specialiserade verktyg bara för att de råkar vara bättre på en viss uppgift. Det här handlar om bushcraftknivar och vad jag faktiskt föredrar att använda dem till ute i skogen.
Jag har dessutom valt ut tre knivar i varje moment. Det gör det hela lite mer intressant, eftersom förstaplatsen inte automatiskt behöver vara överlägsen alla andra. Ibland handlar det om ganska små skillnader mellan tre väldigt bra knivar.
Så, låt oss börja med det kanske svåraste momentet av dem alla.
Tälja
Här blev det faktiskt riktigt svårt. Att tälja är ett moment där väldigt mycket handlar om personlig preferens. Handtaget måste fungera med olika grepp, eggen måste vara riktigt vass och framför allt måste man kunna kontrollera kniven när man gör små och precisa snitt.
Efter att ha funderat en hel del så hamnar min Karesuando Galten på förstaplatsen.
Galten är en sådan där kniv som nästan känns gjord för finare täljning. Den har en otroligt vass egg, riktigt bra kontroll och är dessutom väldigt smidig i handen. När man sitter med en träbit och börjar göra de där små, kontrollerade snitten så märker man ganska snabbt hur mycket det betyder att kniven känns som en förlängning av handen.
På andra plats hittar vi Victorinox Venture Pro.
Det här är kanske en lite oväntad placering för vissa, men Venture Pro har visat sig vara en riktigt trevlig täljkniv. Den känns kontrollerad och förutsägbar och har en geometri som fungerar väldigt bra när man vill få till fina snitt utan att behöva kämpa med kniven.
På tredje plats hittar vi Morakniv Kansbol.
Kansbol är lite speciell eftersom bladet har en flåslipning längst fram. Just den delen av eggen har visat sig vara extremt användbar när man vill göra riktigt fina snitt. Det är kanske inte den första kniven jag tänker på när någon säger “täljkniv”, men när man väl använder den på rätt sätt så förstår man varför den fungerar så bra.
Klyva ved
Här blir det nästan motsatsen till täljning. Nu vill vi ha en kniv som kan ta stryk, som kan hantera grövre material och som har en geometri som faktiskt hjälper oss att separera veden istället för att bara skrapa på ytan.
Min förstaplats går till Fällkniven A1x.
Det är egentligen inte särskilt svårt att förstå varför. Kombinationen av tjocklek (7 mm) och konvex slipning gör A1x till en riktigt trevlig klyvkniv. När man får ner den i veden och låter bladets geometri göra jobbet så blir det nästan ett rent nöje. Veden poppar isär på ett nästan magiskt sätt, för det mesta.
Det är en av de där knivarna där man verkligen känner att konstruktionen är gjord för att kunna användas hårt.
På andra plats kommer Silky Nata 240 DE.
Det här är egentligen nästan en klyvyxa redan från början. Den stora skillnaden är att den inte har riktigt samma geometri för att klyva som A1x. Natan är däremot ett fantastiskt verktyg och känns hemma när det ligger lite grövre ved framför en, på grund av dess rätt så massiva storlek.
På tredje plats hittar vi Terävä Skrama.
Det här är en riktig bjässe. Ett enhandssvärd, om man vill uttrycka det lite dramatiskt, och den är otroligt bekväm att klyva med.
Men även här märks det att bladets utformning framför allt är anpassad för huggning. Den gör absolut jobbet med att klyva, men A1x har en geometri som passar betydligt bättre.
Göra upp eld
Här har vi ett moment där Morakniv Mörkret just nu har lyckats knipa förstaplatsen.
Men det är faktiskt med en hårsmån. Förra titelhållaren var Morakniv Garberg Grand, och skillnaden mellan de två är inte stor. Men Mörkret har ett bättre stål och en geometri som jag tycker fungerar lite bättre när man ska göra fjäderstickor och en rygg som lämpar sig att skrapa fram finare material till elden.
Garberg Grand hamnar därför på en mycket nära andraplats.
Det är fortfarande en fantastisk kniv för eld och bushcraft och om jag gjorde om listan nästa vecka är det inte omöjligt att placeringarna skulle kunna byta plats. Så nära är det faktiskt.
På tredje plats hittar vi en lite nyare bekantskap, Morakniv Amberg.
Det är nästan lite roligt att den här kniven tar sig in på prispallen, men den har visat sig vara en riktigt trevlig uppstickare. Dessutom kommer den med en betydligt vänligare prislapp än många av de andra knivarna på listan. Det ska man inte underskatta.
Matberedning
Det här är förmodligen det moment som förvånar mig mest.
Ingen av de här knivarna är egentligen speciellt anpassad för matberedning. Bushcraftknivar är trots allt byggda för att göra många olika saker, och det innebär nästan alltid kompromisser. Men trots detta finns en som sticker ut.
Victorinox Venture Pro tar förstaplatsen.
Den är extremt vass, har en väldigt tunn egg och är dessutom lätt att rengöra. Det är egenskaper som man vanligtvis förknippar med bra köksknivar snarare än bushcraftknivar. Det är också precis därför Venture Pro fungerar så bra här.
När man ska skära grönsaker, kött eller andra råvaror märker man snabbt hur mycket en tunn egg faktiskt betyder. Det går lätt, rent och kontrollerat.
På andra plats hittar vi en riktig klassiker, Morakniv 2000.
Det här är en kniv som varit en favorit bland jägare sedan den introducerades och det är inte särskilt svårt att förstå varför. Den fungerar väldigt bra till matberedning och är samtidigt tillräckligt allround för att inte kännas som en renodlad jaktkniv.
På tredje plats hittar vi ännu en Morakniv, Kansbol.
Den har mycket gemensamt med Morakniv 2000 när det kommer till användningen. Den är tunn, smidig och fungerar bra till mat. Det enda jag verkligen saknar är ett polerat blad. Det är en sådan där liten detalj som faktiskt gör skillnad när man arbetar med mat, framför allt när det är dags att rengöra kniven efteråt.
Hugga
Nu börjar vi närma oss den del där vissa av de mindre bushcraftknivarna får kliva åt sidan.
Förstaplatsen går till Silky Nata 240 DE.
Den här kniven är helt enkelt löjligt bra på att hugga. Det är en av de knivar jag äger som jag tycker fungerar bäst när det faktiskt ska tas bort mycket trä och grenar. Den långa eggen och konstruktionen gör att den kan utföra saker som mindre bushcraftknivar helt enkelt inte kan konkurrera med.
Terävä Skrama kommer tätt därefter.
Skrama är ett fantastiskt verktyg och känns nästan som en blandning mellan kniv och machete. Den har mycket kraft och är väldigt bekväm när man arbetar med grövre material. Dess råa utseende har lockat väldigt många köpare och prislappen är faktiskt otroligt överkomlig.
På tredje plats hittar vi Fällkniven A1x, och här kanske jag är lite hård mot Fällkniven eftersom det egentligen är en fantastisk kniv. Den är robust, kraftfull och klarar väldigt mycket. Problemet är bara att den hamnar i en tävling mot två riktiga bjässar.
Mot Silky Nata och Terävä Skrama har A1x helt enkelt inte riktigt en chans när det kommer till ren huggning. Men som bushcraftkniv är den fortfarande imponerande.
En kniv för allt möjligt
Sedan kommer vi till den kategori som jag egentligen tycker är mest intressant. Om jag inte vet exakt vad jag kommer att göra i skogen, utan bara vill ha med mig en enda kniv, då förändras spelreglerna markant. Det är också här dom allra flesta befinner sig när dom letar efter en ny kniv.
Här spelar det mindre roll om kniven är världsbäst på att hugga eller tälja. Istället belönas mångsidighet och genomtänkta designer.
Vad man vill ha är en kniv som kan tälja, göra upp eld, kapa mindre grenar, klyva ved, hantera mat och samtidigt kännas rimlig att bära omkring på. Detta gör att förstapriset här är otroligt förvånande, även för mig själv.
Här hamnar nämligen Lionsteel M7 på förstaplatsen?! Jag håller med om att det kanske låter lite konstigt. M7 knappast är en liten kniv. Men trots sin storlek är den otroligt mångsidig.
Den kan göra väldigt mycket utan att kännas som att den egentligen bara är byggd för en enda uppgift. Det är precis den egenskapen som gör att jag återkommer till den när jag tänker “en kniv för allt”. Om du är chockad och/eller irriterad över förstaplatsen så har jag faktiskt lite förståelse för detta. Mina tester ljuger dock inte och jag är faktiskt lite förvånad själv.
På andra plats hittar vi en delad prispall mellan Morakniv Garberg och Peltonen M95.
Två ganska olika knivar, men båda har den där egenskapen som jag tycker är så viktig hos en allroundkniv. De kan göra väldigt mycket och de känns inte bortkomna när man byter arbetsuppgift.
Garberg har den där typiska Morakniv-känslan av att vara enkel, funktionell och väldigt lätt att använda. M95 är större och har mer av den där klassiska militära puukkokänslan, men fungerar samtidigt väldigt bra som bushcraftkniv.
Det är också här jag tycker att det blir tydligt varför det är så svårt att utse “den bästa bushcraftkniven”.
Det finns ingen. Inte egentligen.
Det finns däremot en bästa kniv för att tälja. En bästa kniv för att klyva. En bästa kniv för att hugga. En kniv som är bättre på matberedning och en annan som fungerar bättre när det är dags att göra upp eld.
Sedan finns dem svåraste kategorin av alla knivar, dom som försöker göra allt.
Det är därför jag tycker att det är så lätt att fastna i specifikationer när man pratar knivar. Stålet är viktigt. Slipningen är viktig. Vikt, balans, handtag och bladlängd spelar också stor roll. Men till slut är det ändå användningen som avgör.
Jag kan läsa specifikationerna för en kniv i timmar, titta på recensioner och höra vad andra säger. Men det är först när jag sitter ute i skogen med den i handen som jag verkligen förstår vad den går för. Det är också därför mina listor ibland kan se väldigt annorlunda ut än andras.
Det betyder inte att någon annan har fel. Det betyder bara att vi använder våra knivar på olika sätt. För mig är det egentligen det som gör bushcraftknivar så intressanta.
Man kan köpa samma kniv, gå ut i samma skog och använda den till samma typ av uppgifter, men ändå komma fram till helt olika slutsatser. Just därför så skapade jag för många långa år sedan mitt standardiserade test för att kunna avgöra hur en knivs egenskaper är, utan att mina personliga åsikter ska spela in speciellt mycket.
Risken är därför stor att om mitt test visar att en kniv är bra på att klyva ved med, så kommer även andra att tycka samma sak. Men det finns förstås inte några garantier för detta.
Men efter att ha testat så här många knivar, under så många år, så har jag nog kommit fram till en sak. Man behöver inte jaga den perfekta kniven. Man behöver rätt kniv för det man tänker göra med den, så blir den perfekt.
Det är en ganska stor skillnad.
Ha en jättebra dag så hörs vi snart igen.
Lämna ett svar