Jag vet inte hur det är med er, men jag tycker alltid att den första snön kommer med en liten påminnelse om att det kanske är dags att börja tänka om. Igår hade vi nio plusgrader, strålande solsken och en mark som såg ut att ha bestämt sig för att hösten skulle fortsätta ett bra tag till. Idag ligger det några centimeter snö på marken och plötsligt känns allting lite annorlunda.
Det är egentligen ganska fascinerande hur mycket förutsättningarna förändras bara för att temperaturen sjunker och marken blir vit.
Saker som man knappt reflekterar över under sommaren kan plötsligt bli ganska viktiga. Ett par blöta strumpor, en bortglömd mössa eller en pannlampa med dåligt laddat batteri är inte världens undergång på hösten, men på vintern kan samma små misstag bli betydligt mer besvärliga.
Det är också något jag tycker är värt att prata lite om. Vi som gillar friluftsliv, bushcraft och EDC lägger ofta ganska mycket tid på att fundera över vilken utrustning vi ska bära med oss. Vissa spenderar minst en timme om dagen på detta, många betydligt mer.
Vi jämför knivar, testar pannlampor, diskuterar batterikapacitet och letar efter den perfekta ryggsäcken. Men ibland glömmer vi kanske bort att det inte alltid är den dyraste eller mest avancerade utrustningen som gör störst skillnad. Ibland handlar det om ganska enkla saker.
Att bli lite blöt är inte längre bara irriterande
Under sommaren kan man ganska lätt komma undan med att bli lite blöt. Man trampar fel, kliver ner i ett blött parti eller får vatten innanför kängorna när man korsar en bäck. Det är irriterande, absolut, men ofta inte särskilt dramatiskt. Man fortsätter gå och förr eller senare torkar kläderna.
På vintern fungerar det inte riktigt på samma sätt. Fuktiga strumpor, blöta handskar eller en jacka som blivit genomvåt kan snabbt förändra hur bekväm man känner sig ute. Kroppen förlorar värme lättare när kläderna är fuktiga, och om temperaturen dessutom ligger under nollstrecket blir det ännu viktigare att hålla sig torr.
Det betyder inte att man måste undvika all kontakt med snö och vatten. Det vore ju ganska opraktiskt om man gillar att vara ute på vintern. Däremot behöver man tänka lite mer på vad man har på sig och vad man gör när man blir blöt.
Ett extra par strumpor i packningen kan exempelvis kännas som en ganska tråkig sak att bära omkring på jämfört med en extra kniv. Tills den dagen man faktiskt behöver dem. Då brukar de plötsligt kännas som den bästa investeringen man gjort på väldigt länge.
Att glömma handskarna hemma
Det här är en sådan där sak som låter ganska självklar, men som ändå är lätt att missa. Man tittar ut genom fönstret, tycker att vädret verkar helt okej och ger sig iväg utan att tänka särskilt mycket på händerna.
Men när man sedan börjar hantera utrustning så får man ångra sig bittert.
Man ska öppna en ryggsäck, plocka fram kniven, justera någon rem eller försöka få igång telefonen. Fingrarna börjar bli kalla och plötsligt känns även de enklaste momenten betydligt mer komplicerade än de borde vara.
Det är dessutom ganska intressant hur mycket ens val av utrustning påverkas av handskar. En liten och smidig fällkniv som känns fantastisk under sommaren kan vara betydligt mindre praktisk när man har tjocka vinterhandskar på sig. Små detaljer som tumskruvar, låsmekanismer och greppytor får plötsligt en helt annan betydelse.
Det är också en av anledningarna till att jag tycker att man ska testa sin utrustning under de förhållanden där man faktiskt tänker använda den. Det är lätt att stå inomhus och tycka att allting fungerar perfekt. Det är en helt annan sak när man står ute i snön och försöker öppna en fällkniv med kalla fingrar.
Mörkret kommer snabbare än man tror
Vi som bor här uppe är ganska vana vid mörker under vinterhalvåret, men det betyder inte att man alltid planerar särskilt bra. Det är lätt att tänka att man bara ska vara ute en liten stund till. Man ska bara gå fram till den där platsen, bara undersöka något eller bara avsluta det man håller på med.
Sedan försvinner det sista dagsljuset bakom träden.
På sommaren är det här inget problem, då vi har midnattssolen som lyser upp allt. Man kan fortsätta hur länge man vill och ändå ha tillräckligt med ljus för att hitta tillbaka. Under vintern kan skillnaden mellan dagsljus och totalt mörker kännas betydligt större.
Därför har pannlampan en ganska självklar plats i min utrustning. Inte bara för att kunna lysa upp vägen framför mig, utan för att kunna hantera allt det där som man kanske inte tänkt på när man gav sig iväg.
Att kunna se var man sätter fötterna, hitta rätt saker i ryggsäcken eller bara få lite ordning på tillvaron när mörkret kommer är faktiskt ganska värdefullt.
Jag tycker också att det är värt att påminna om att en pannlampa som ligger i ryggsäcken med ett nästan urladdat batteri inte är särskilt mycket till hjälp. Det är en sak att äga bra utrustning och en helt annan sak att se till att den fungerar när man behöver den.
Batterierna börjar leva ett eget liv
Det här är kanske lite extra intressant för mig just nu eftersom jag håller på att bygga upp mitt lilla Lamp-Labb och testar pannlampor på ett mer systematiskt sätt.
Kyla påverkar batterier, och det märks framför allt när man börjar använda elektroniken utomhus under längre perioder. En lampa som fungerar alldeles utmärkt i rumstemperatur kan få betydligt kortare användbar drifttid när batteriet blir kallt. Det betyder inte nödvändigtvis att energin har försvunnit, men batteriets förmåga att leverera den påverkas.
Det är också därför jag tycker att det är viktigt att skilja mellan specifikationer och verklig användning. Det spelar inte så stor roll hur imponerande en pannlampa ser ut på papperet om den inte klarar de förhållanden där man faktiskt behöver använda den.
En reservlösning kan därför vara klokt att ha. Ett extra batteri, en powerbank eller helt enkelt en plan för hur man ska hantera situationen om elektroniken inte längre fungerar som tänkt.
Men även här finns det en liten detalj som är lätt att glömma. Det hjälper inte särskilt mycket att ha ett reservbatteri om det ligger längst ner i en kall ryggsäck och man måste gräva fram det med frusna fingrar. Hur man förvarar sin utrustning är ibland nästan lika viktigt som vilken utrustning man väljer.
Att tro att man kan lösa allt när behovet uppstår
Det här är nog den punkt jag tycker är viktigast av alla.
Under sommaren kan man ofta improvisera sig ur ganska många situationer. Man kan ta en annan väg, stanna lite längre, försöka lösa ett problem på plats eller helt enkelt acceptera att saker och ting inte blev riktigt som man tänkt sig. Man kan torka blöta sockor vid elden eller bara hänga upp dom på tork på en gren.
Vintern ger inte alltid samma spelrum.
När det är kallt, mörkt och halt kan små problem snabbt bli mer besvärliga. Om man dessutom börjar bli trött eller kall blir det svårare att tänka klart och fatta bra beslut. Något som hade varit en enkel lösning under sommaren kan plötsligt kräva betydligt mer energi och tid.
Det betyder inte att man måste ge sig ut med en komplett överlevnadsutrustning varje gång man ska ta en promenad. Det vore kanske lite överdrivet att packa en hel expeditionsryggsäck bara för att gå ut med hunden. Även om jag misstänker att vissa av oss skulle kunna hitta en anledning till det. 😉
Men det är klokt att tänka igenom vad som faktiskt kan hända. Hur långt har jag till bilen eller hemmet? Hur ser vädret ut? Har jag tillräckligt med kläder? Finns det möjlighet att hantera situationen om något går fel?
Det är inga avancerade frågor, men de kan göra stor skillnad.
Det handlar inte om att vara rädd för vintern
Jag tycker egentligen att vintern är en fantastisk tid att vara ute. Snön förändrar landskapet, ljuden blir annorlunda och skogen får ett helt annat lugn. Det finns få saker som slår en riktigt fin vinterdag ute i naturen, gärna med en varm dryck och en liten eld när förhållandena tillåter det.
Men jag tror också att man ska ha lite respekt för årstiden. Inte vara rädd, utan bara förstå att förutsättningarna har förändrats.
Vi kan lägga tusentals kronor på att hitta den perfekta kniven, den bästa pannlampan eller den mest genomtänkta ryggsäcken. Vi kan diskutera ståltyper, lumen och batterikapacitet i timmar. Men ibland är det faktiskt de allra enklaste sakerna som avgör om en utflykt blir trevlig eller något man helst vill glömma.
Ett par torra strumpor. Ordentliga handskar. En laddad pannlampa. En extra mössa.
Det är kanske inte särskilt spännande utrustning, men den behöver inte vara det heller.
Så när den första snön nu har lagt sig här hemma tänker jag att det är dags att göra en liten översyn av vinterutrustningen. Inte för att jag förväntar mig någon dramatisk överlevnadssituation, utan helt enkelt för att jag vill kunna fortsätta njuta av att vara ute även när temperaturen sjunker.
För det är trots allt ganska trevligt att vara ute på vintern.
Man ska bara försöka undvika att göra det onödigt svårt för sig själv.
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.
Lämna en kommentar