Om vi ska se till kvalité och kvantitet så finns det två tillverkare som sticker ut. Den ena är Benchmade och den andra är Spyderco. När det gäller att hitta den bästa fällkniven för pengarna så är det svårt att välja mellan bägge tillverkarna, men du kan vara rätt så säker på att vilken du än väljer så blir det rätt.
I denna test ska vi titta närmare på Manix 2 XL från Amerkanska Spyderco, vilket är en kniv som kanske inte passar alla, men för dom som gillar stora knivar så är den troligen en perfekt match.
Låt oss börja…
Ergonomi
När man tittar på Spyderco Manix 2 XL för första gången så ser den både kantig och rätt så slät ut, vilket borde betyda att den är halkig och har hårda kanter. Döm av min förvåning när inget av detta stämde.
Det till synes släta G10 handtaget är täckt med små taggar, som ett väldigt fint sandpapper. Detta gör att den inte har några som helst tendenser att slinta eller ens röra sig ur greppet man valt att hålla den i.
Kanterna på handtaget är utsökt rundade och gör att kniven ligger perfekt i min hand. Inga ”hot-spots” eller liknande. Notera dock att på grund av storleken på Manix 2 XL så passar den större händer bättre än små.
13 cm ihopfälld, totallängd på 23 och en bladlängd på 10 cm är nog den största EDC jag provat. Dock är handtaget rätt så tunt, vilket gör att den inte blir till en klump i fickan.
Varför dom valt att sätta pocket-clippet så lågt på kniven förstår jag inte, eftersom det gör att kniven sticker upp rätt så mycket ur fickan. Ingenting som påverkar mig speciellt mycket, bara en aspekt jag reflekterat över.
Skära
Manix 2 XL är riktigt trevlig att skära med. Jag har till och med provat på att tälja och klyva lite klabbar, trots att jag vet att den inte är anpassad för det. Det visade sig att den var lika bra på att skära i papper som att hacka av en gren, vilket är gott nog åt dom flesta EDC människorna. Det betyder också att den skulle fungera bra att använda som ”the one” kniv vid camping och vandring, eftersom den klarar det mesta.
Material
När man först tittar på kniven så ger den kanske inte direkt ett kvalitetsintryck utöver det vanliga. Handtaget ser ut att vara i svart plast och man ser heller ingenting märkvärdigt på bladet, förutom det stora hålet (aka. spideyhole).
Det är faktiskt inte före man plockar upp den och känner på den som man inser att det ligger mycket tankearbete bakom. Det krävdes lång erfarenhet och många praktiska tester att anpassa materialen till kniven. Handtaget är tåligt, lätt och greppvänligt i G10, medan bladet är tillverkat av CPM-S30V, vilket börjar bli ett favoritstål för mig. Det håller skärpan väldigt bra och är samtidigt relativt lätt att slipa.
Kortfattat kan man säga att Spyderco inte har missat någonstans när det gäller kvalitén och materialvalet. Den ser inte ut som en utställningskniv, men som brukskniv så kan jag inte hitta några problem överhuvudtaget.
En hand
När vi tittar på en-hands-hantering så finns det nog ingen tillverkare som lagt ned mer tanke och research på att få den aspekten att fungera perfekt. Redan på 80-talet släppte Spyderco sin då unika fällkniv ”Worker” med ett hål för att underlätta att få fram bladet.
Sedan dess har hålet blivit större, bättre och snyggare och är kanske en av dom mest anmärkningsvärda innovationer som knivar sett sedan dess, hur tokigt det än kan låta.
Manix 2 XL har även kullager-låsning på bladet, vilket gör att man enkelt kan svinga upp och igen kniven utan att behöva använda andra handen överhuvudtaget, en egenskap som väldigt många uppskattar.
När det gäller en-hands-hantering så sätter troligen Spyderco standarden för hur det ska fungera, utan överdrift.
Matberedning
Det stora lövformade bladet på Manix 2 XL är i det närmaste perfekt att hantera vid matberedning, konstigt nog. Jag har testat många bladformer, men denna är troligen den som närmast efterliknar det man hittar på en kock-kniv.
Längden (10 cm), bredden (3,5 cm) och tjockleken (3 mm) gör att såväl grönsaker som kött och frukt inte har en chans. Bladets utformning, med en tum-hylla vid handtaget, gör att man även kan pressa kniven genom material med högre densitet utan problem.
Detta är den första fällkniven jag testat där jag faktiskt klarar att hacka grönsaker, istället för att bara skära dom i bitar.
Beundransvärt bra och en kniv jag faktiskt inte tvekar att använda när jag lagar mat både hemma och ute i fält.
Göra upp eld
Precis som med bushcrafting knivarna så testar jag att göra fjäderstickor och dra eldstål. Här märks det väldigt väl att Spyderco Manix 2 XL är anpassad för tyngre uppgifter.
Fjäderstickor är inga problem och att dra eldstål på den skarpa ryggen är heller inga problem. Det är som att den blev tillverkad för detta moment också.
Jag tog mig även tid att klyva upp en klabb i mindre stickor för att kunna göra upp eld, något jag är ganska säker på att denna kniv inte tar skada av, men det är inget jag rekommenderar någon att göra med en vanlig fällkniv, någonsin.
Skärpa
När vi tittar på skärpan på Spyderco Manix 2 XL så levereras den absolut rakbladsvass och behåller denna skärpa väldigt bra. Jag har flera knivar med CPM-S30V stål och alla är precis lika tuffa och hållbara. Samma gäller på denna kniv som med min Fällkniven PXLx, eftersom stålet är så pass bra och testerna som jag gjort inte är så tuffa så har kniven behållit sin skärpa utan några problem.
Slipa
Att slipa en kniv i CPM-S30V är inget jag tror nybörjaren ska ge sig in på. Den är relativt enkelt att slipa, så länge du har rätt utrustning för jobbet. Spyderco Manix 2 XL har ett tunt blad, vilket gör att den utan problem passar i dom flesta jiggar eller handslipsystem. Detta bidrar till att den blir enkel att slipa, även för den som råkat ut för en väldigt sliten egg.
Ekonomi/Prisvärdhet
Är Spyderco Manix 2 XL värd pengarna? Faktiskt så anser jag att runt 2000 kr för en kniv i super-pulver-stål, G10 och i denna storlek är riktigt bra. Inte minst då den faktiskt innehåller lite mer teknik än många andra.
Kullager-låsningen på bladet känns både smidigt och jag har aldrig haft problem med lock-ups, där låsningen fastnar mot bladet och gör att man inte kan fälla ihop kniven. Dessutom är denna typ av kullager-låsning ungefär 4 gånger starkare än en konventionell liner-lock.
Jag kan nog utan vidare hitta massor av knivar som kostar lika mycket men inte håller samma kvalité, men även knivar som kostar betydligt mer får nog svårt att matcha vad Spyderco har gjort.
Den har inte några uppenbara bristerna i ergonomin och inget överspänt pocket-clip. Brickorna för bladupphängningen är av högkvalitativ och tjock brons istället för plast/komposit som i många knivar.
Kortfattat måste jag nog ge Spyderco Manix 2 XL ett väldigt högt betyg, eftersom dom inte genat i någon kurva, eller snålat in på någon aspekt av kniven.
Slutord och betyg
Varje gång jag tar upp min Spyderco Manix 2 XL så faller mina tankar på andra knivar i min samling. Varför har inte dom tänkt lika långt. Min andra tanke är något som Ernst Kirchsteiger sagt för länge sedan, ”I det enkla bor det vackra”.
Till en början så kanske man inte förstår vad som gör en Spyderco-kniv speciell, men allt eftersom man använder den och lär känna den bättre så upptäcker man en dold aspekt, nämligen det enkla och förfinade i dess design.
Här finns ingenting komplicerat eller förvirrande, inga fluoriserande färger eller blanka metallbrickor. Bara ett handtag, ett blad och ett pocket-clip. Precis som det ska vara…