Nu har jag suttit och velat av och till under en lång tid. När jag säger ”lång tid” så pratar jag faktiskt över ett år, vilket är runt 10 år i knivtid, men nu har jag slutat vela och gjorde slag i saken. Jag har beställt en av mina absoluta favoritknivar genom tiderna. Orsaken är helt enkelt att jag inte hittar något bättre.
Kniven jag pratar om är förstås Spyderco Manix 2, G-10 versionen med CPM-S30V stål och den unika och smått fantastiska ”ball bearing lock”.
Varje ny kniv jag testat sedan drygt 2018 har blivit jämförda med Manix 2 och i princip alltid har jag hittat någon aspekt som inte tilltalat mig. Antingen är låsen för tunga, dom saknar känsla i öppning och stängning, materialvalet är konstigt eller så håller dom helt enkelt inte skärpan tillräckligt bra för att man ska kunna ha dom som EDC.
Dom som följt mig under en lång tid vet att detta är långt ifrån den första Manix 2 jag äger. Tidigare har jag ägt Sprint Run versioner och även Light Weight versioner i flera olika stål. En som jag aldrig har ägt är den vanliga ”standard versionen” med S30V stål och G-10 handtag. I alla fall av den vanliga Manix 2 versionen. Jag har ju en Manix 2 XL i S30V stål, som är min absoluta favorit för matprepp och ”tung EDC”. Men denna Manix 2 kanske inte kommer att vara standard speciellt länge.
En sak som är väldigt roligt med Spyderco knivarna, Manix 2 serien synnerligen, är att man kan modifiera dom på väldigt många sätt. Det finns custom delar i drivor, helt enkelt. Orsaken till detta är den otroliga populäritet som Manix 2 serien fått genom tiderna, samt att plattformen är otroligt trevlig att tillverka just custom prylar till. Det är en otroligt väl-designad kniv som erbjuder ergonomi långt över vad man förväntar sig av en fällkniv.
Den är också tillverkad för att användas. Det är en otroligt kompetent brukskniv med en låsning som är helt fantastiskt bra. Men medan vi är inne på det ämnet så vill jag bara ställa en fråga som jag inte vet svaret på.
Om Manix 2 serien är så populär som den är, varför är dom så svåra att få tag på? Svaret är ju förstås att dom säljs slut på en gång, så dum är jag inte. Men om jag hade varit Spyderco så hade jag satt igång produktionen och mättat marknaden, istället för att man ska behöva vänta i över ett år för att få tag på en i standard-utförande. Hur sjukt är inte det?
I och med att Sverige inte direkt ligger i någon hög prioriteringslista hos Spyderco så finns det mängder med versioner och varianter av Manix 2 serien som vi aldrig får se annat än på bild. Dom säljs slut nästan omedelbart då knivarna hamnar på marknaden, vilket gör att vi har tur som får tag på ”Basic” versionen.
Men, istället för att behandla min nyköpta Manix 2 som ”en gammal bekant”, så kommer jag faktiskt att göra ett av mina standardiserade tester på den. Maj 2019 så sålde jag min Manix 2 Sprint Run version, som är närmast standard versionen i och med materialet i handtaget, så det är läge för att testa med nya ögon. Orsaken att jag sålde min Sprint Run version var nog bland annat stålet den var tillverkad i (S90V) vilket var hemskt att hålla vasst, i alla fall med dom kunskaper jag hade då.
Om du sitter och funderar ”men, varför har jag ingen Manix 2?” så kan du besöka Knivbutik.se och har du extremt mycket tur så finns det en kvar i lager, till marknadens billigaste pris dessutom…
Om det inte finns någon i lager så är det tyvärr bara att vänta, länge, på att få tag på en.
Ha en trevlig dag så hörs vi snart igen.