Kromfohrländer är en hundras som kanske inte är den mest kända, men definitivt en av de mest intressanta när det kommer till dess ursprung och karaktär. Denna medelstora, vänliga hund har en historia som sträcker sig tillbaka till efterkrigstidens Tyskland och har sedan dess vunnit hjärtan över hela världen.
Rasens historia börjar med en kvinna vid namn Ilsa Schleifenbaum, en före detta konsertpianist, som skapade rasen i Siegerland-regionen i Nordrhein-Westfalen. Det var efter andra världskrigets slut som en ung hund, tros vara en Grand Griffon Vendéen, förlorades eller övergavs av amerikanska trupper i området nära Siegen. Denna hund, som Schleifenbaum namngav Peter, parade sig av en slump med en grannes hund, en äldre tik av Fox Terrier-typ som hette Fiffi. Resultatet blev en kull valpar som förvånansvärt nog liknade varandra mer än vad som är vanligt för blandraser, och som också skilde sig från andra raser.
Det var veterinären från Siegen, Tollmächer, som rådde ägarna till de två hundarna att upprepa parningen, vilket resulterade i ytterligare sex kullar. Efter Fiffis död parade man Peter med två av tikarna från den första kullen. Schleifenbaum började arbeta för att etablera dessa hundar som en ny ras och startade kenneln ’vom Wellersberg’. En andra kennel, ’vom Lenneberg’, startades av hennes vän Otto Borner. År 1955 erkändes Kromfohrländer av Verband für das Deutsche Hundewesen och blev även definitivt accepterad av Fédération Cynologique Internationale.
Kromfohrländer är känd för att vara en utmärkt följeslagare, intelligent och känslig, med en distinkt ’leende’ och en tendens att nysa som hälsning. Rasen finns i två pälsvarianter: strävhårig (med skägg) och släthårig (slät ansikte utan skägg och vacker, lång, mjuk päls). I Nordamerika är rasens smeknamn ”Kromi”. Dessa hundar är lojala mot sina ägare, tenderar att inte springa iväg och är snabba att varna för främlingar.
I Finland blev rasen särskilt populär efter att uppfödaren Maria Åkerblom såg tre av hundarna på en hundutställning i Oldenburg 1956. Hon köpte senare flera hundar, inklusive en tik från Schleifenbaums kennel, och började föda upp dem i Finland. Den första kullen föddes 1962, och Finland blev en andra centralpunkt för rasen.
Med sin unika historia och charmiga personlighet är Kromfohrländer en ras som fortsätter att fascinera hundälskare. De är inte bara en del av hundvärlden utan också en levande påminnelse om den mänskliga förmågan att skapa något vackert ur efterdyningarna av konflikt och förstörelse. Kromfohrländer är verkligen en ras värd att uppmärksamma och fira.
En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Kromfohrländern är deras intelligens och förmåga att lära sig nya saker snabbt. De är signalkänsliga och uppmärksamma, vilket innebär att de är mycket mottagliga för träning och kan lära sig en mängd olika kommandon och tricks. Deras intelligens gör dem också till utmärkta kandidater för olika hundsporter som agility, rallylydnad och nose work.
Trots sin bakgrund som en blandning av terrier och basset, har Kromfohrländern inte en stark jaktinstinkt. Istället har de utvecklat en specialitet för sällskap, vilket gör dem till perfekta husdjur för familjer. De är snälla, trevliga och följsamma, och deras vaktinstinkt är närvarande utan att vara aggressiv eller ängslig.
Kromfohrländern är också känd för att vara reserverade mot främlingar, men inte på ett sätt som är osäkert eller räddhågat. De tar sig tid att bedöma nya människor och djur, och de som vinner deras förtroende får en trofast vän för livet. Det är viktigt för ägare att vara en trygg och tydlig ledare för sin Kromfohrländer och att investera tid i att socialisera dem i olika miljöer.
Sammanfattningsvis är Kromfohrländern en fantastisk ras med ett temperament som gör dem till underbara sällskapshundar. De är anpassningsbara, intelligenta och har en stor kapacitet för kärlek och lojalitet mot sina ägare. För den som söker en aktiv, men ändå lugn och samlad hund, kan Kromfohrländern vara det perfekta valet.
Men vänta lite nu… Varför skriver jag en massa saker om Kromfohrländer? Jo. Vi har faktiskt fått tillökning till familjen.
En liten charmknutte. 😍
När han är lite mer van vid vårt hem så ska jag skriva lite mer om honom. Just nu så försöker han lära känna oss och vi försöker lära känna honom lite bättre. Förutom att han gillar att se på TV och sova så vet jag inte vad jag ska skriva, just nu. 😄
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.