Knivstålsguiden

Det har varit ett önskemål från många av mina läsare att jag ska skriva en guide om knivstål som hjälper till att välja det perfekta stålet för ens ändamål. Nu har jag gjort detta och hela listan här nedan baseras på vetenskapliga experiment utförda av Doktor Larrin Thomas, som är en av världens mest framstående metallurgiska experter.

Jag tar inte upp alla stål i världen, eftersom listan skulle bli omöjligt stor. Istället tar jag med dom allra vanligaste knivstålen som återfinns i knivar idag. Om du saknar något specifikt stål så får du gärna höra av dig så ska jag lägga till det i listan.

När vi beskriver egenskaperna hos stål diskuteras vanligtvis några gemensamma attribut. Var och en av dessa bidrar till en knivs övergripande prestanda. Rent generellt så finns det fyra olika egenskaper som gör ett stål till vad det är. Skärpebevarande förmåga, seghet, enkelhet att vässa och korrosionsbeständighet.

Skärpa / Eggtålighet 
Skärpebevarande förmåga, eller Eggtålighet, hänvisar ofta till en knivs förmåga att behålla sin skärpa under användning. Det är dock något komplicerat eftersom en egg kan bli slö av olika orsaker – slitage, mikrochipping, deformation eller korrosion. De flesta tester för skärpebevarande isolerar slitstyrka eller hur länge det tar för slipmedel att göra eggen slö när du skär. Slitstyrka kommer från hårdhet och karbider, hårda partiklar som bildas mellan kol och ett annat element som vanadin eller volfram. Olika slipvinklar och hur tunn eggen blir påverkar förstås också skärpan i ett stål.

Tuffhet / Seghet
Seghet eller Tuffhet är motståndet mot att flisa eller brytas. Ett tåligt stål kan hantera påverkan utan att flisa sönder eller att spetsen går av. Stål som är högre i hårdhet och slitstyrka är vanligtvis lägre i seghet. Detta är en av de grundläggande avvägningarna i stål. Stål som kan ha hög skärpebevarande förmåga och seghet är önskvärda för allmänna användningsknivar. Stål med hög seghet är utmärkta för knivar som sannolikt kommer att utsättas för kraftiga påfrestningar, som stora hackknivar, överlevnadsknivar och annat liknande.

Korrosionsbeständighet / Rosttröghet
Korrosion på knivstål tar oftast formen av rost, patina och fläckar. Korrosion är inte bara kosmetiskt. Den kan göra eggen slö, orsaka gropar och skada knivens strukturella integritet. Rostfria stål är mer motståndskraftiga mot korrosion, men kom ihåg att rostfria stål ändå kan rosta under rätta (eller felaktiga) förhållanden. Att vara rostfri är inte en binär egenskap, vissa rostfria stål är mer motståndskraftiga mot korrosion än andra.

Enkelhet att vässa
Enkelhet att vässa handlar om hur svårt det är att ta bort material med en slipsten. Slitstyrka, oavsett om den är hög eller låg, är den mest avgörande faktorn för enkelhet att vässa. Andra faktorer inkluderar hur tjock eggen är, hur slö kniven var från början, värmebehandlingsprocessen och vad du använder för att vässa kniven. Betyg i den här artikeln bedömer enkelhet att vässa främst baserat på slitstyrka, men om en kniv är svår att vässa kan det finnas andra faktorer som spelar in.

“Premium” vs “Value” stål
Många kniventusiaster är intresserade av att kategorisera stål som “utmärkta”, “bra”, “dåliga”, osv. Detta är inte exakt hur stål fungerar; olika egenskaper är svåra att öka utan att påverka något annat. Stål finns dock i olika prisklasser, beroende på produktionskostnaden och kostnaden för knivföretaget att arbeta med dem. Stål med hög slitstyrka är dyrare att tillverka, eftersom knivföretaget använder mer slipmedel för att slipa knivarna. Stål med hög halt av karbider kan inte stansas ut; det måste skäras med en vattenskärare eller laser, vilket tar tid och är dyrare. Stål utan dessa egenskaper är mycket billigare.

Pulvermetallurgi
Den mest betydande kostnadsökningen kommer från pulvermetallurgi, som används för att skapa de flesta av de dyra knivstålen. Flytande stål sprutas genom en liten munstycke och stelnar till ett pulver. Senare värms det upp och komprimeras till en enda ingot. Det är en kostsam och utmanande process, men den resulterar i extremt finkorniga stål, några av de bästa för knivar, och gör vissa processer som tidigare var omöjliga till verklighet. De stora namnen inom pulvermetallurgi är Crucible (CPM-stål), Carpenter (CTS-stål), Bohler Microclean (M390) och Uddeholm Superclean (Elmax, Vanax)

Ett tips som kan spara dig pengar
Många stål är mycket lika varandra men har olika namn från olika tillverkare. De skiljer sig lite i sammansättning och behandling. Till exempel är Bohler M390, CTS-204P och CPM-20CV alla nästan identiska och svåra att särskilja i praktiken. Om du har svårt att hitta det stål du vill ha, kan du se om en annan tillverkare erbjuder något liknande. Oftast skiljer sig priserna ganska så mycket, beroende på hur populära stålen är och var det produceras.