En läsarfråga har inkommit från Annika, som undrar om en Morakniv som hon hittat och dessutom restaurerat. Det är kniven på bilden ovan. Annika har sedan fyndet fixat till kniven och fått den till bruksskick igen, vilket är imponerande och inspirerande. 😄
När det gäller denna kniv så ville Annika specifikt veta hur gammal den var, vilket faktiskt är en klurigare fråga än vad man kan tro när det gäller Morakniv. Hennes specifika kniv hade dock orange handtag (innan restaurering), vilket kanske kunde vara en ledtråd.
Det speciella med Annikas fynd var att logotypen på bladet av en modell som jag inte sett tidigare, på en Morakniv.
Jag analyserade logotypen på kniven och det är faktiskt en ”Mocara kniv”, inte en Morakniv. Även om dom historiskt sett är länkade samman på ett rätt så komplext sätt. Låt mig förklara närmare.
Det Annika hittat var en rätt så ovanlig kniv, som är väldigt sällsynt att hitta i så bra skick som hon gjorde, dessutom. Kniven tillverkades av Bud-Carl Andersson, där logotypen består av ”mo” och ”ra” som bildar namnet MORA, medan ”CA” i mitten stod för Carl Andersson. Bud-Carl Andersson föddes 1857 i Öna, Mora och var son till ”Önadoktorn” Bud-Anders Persson. År 1889 eller 1890 grundade Bud-Carl sin åkdonsfabrik för timmerslädar, tillika knivsmedja för knivtillverkning, senare känt under namnet Carl Anderssons Knivfabrik eller Bud-Carlverkstaden som den lokalt kallades i Mora.
Bud-Carl blev bara 67 år och avled 1925 och lämnade efter sig hustru och tre söner som också ärvde hans företag. Långt senare när både hustrun och två av sönerna gick bort under 1950-talet så sålde änkan efter den ena sonen, Bud-Erik, sin andel till företagets kamrer Artur Andersson från Garsås i Mora, som i sin tur sålde halva sin andel till sin släkting Jannes Hallin. Jannes hade redan sedan tidigare knivfabriken AB Moraknivar i Färnäs (fd Hallin & Co).
Situationen för Carl Anderssons Knivfabrik blev med tiden ohållbar och i början av 1960-talet hade en annan delägare, Bud-Bror Andersson fått nog och frågade Einar Eriksson, om inte KJ (dvs K J Erikssons Knivfabrik) var intresserade av att köpa Bud-Carlverkstaden.
KJ fick köpa Bud-Brors andel och begärde därefter offentlig auktion enligt samäganderättslagen. Hallins finanser var av sådan karaktär att han inte kunde följa med i budgivningen och efter auktionen var KJ ensam ägare av Bud-Carlverkstaden.
KJ Eriksson blev ju Mora of Sweden och slutligen Morakniv, kortfattat berättat, så man kan ju säga att Annika verkligen har hittat en Morakniv, men jag tycker nog att det är en betydligt intressantare historia bakom den. Jag såg att det går att få tag på Mocara knivar för ungefär 200-300 kr i rätt så bra skick på antik-auktioner, så den är väl inte värd speciellt mycket ”monetärt”, men att ha ett stycke historia i handen är ju otroligt spännande. Det går nästan att höra smedjans klingande och slamrande om man lyssnar riktigt noga. 😊
Jag önskar att jag kunde vara mer till hjälp och ha mer detaljer runt denna kniv, men Mocara har en rätt så lång och odokumenterad historia, med få korrigeringar och förändringar till deras produkter. Det är därför jättesvårt att avgöra exakt hur gammal en Mocara kniv är.
Hoppas att mina ”forskningsresultat” hjälpte Annika och tack till henne för att jag fick ”snoka runt lite”. Jag tycker sånt här är otroligt intressant. 😁
Ha en riktigt bra dag så hörs vi snart igen.